Publicerat den 04 dec 2019

Indexfonder -
Ryggraden i ett bra sparande

I den här artikeln antar jag att du redan har lite förkunskaper om vad aktier och fonder är för något.

I ekonomivärlden så talar man om indexfonder, men vad är det egentligen?

Avanza skriver så här.

En indexfond följer, precis som det låter, ett index. Ett index är ett jämförelsetal som beskriver hur någonting utvecklas, till exempel aktiemarknaden. Fonden investerar i aktier som ingår i ett visst index, samt avspeglar dess storlek i indexet. För att fonden ska kunna ”följa” ett index behöver därför innehavet vara en exakt spegel av själva indexet.

Vi bryter ned det litegrann och kollar på vad det betyder. Första delen lyder så här.

En indexfond följer, precis som det låter, ett index. Ett index är ett jämförelsetal som beskriver hur någonting utvecklas, till exempel aktiemarknaden. [...] 

Ett exempel på en aktiemarknad är den svenska börsen. Låt säga att man vill veta hur den svenska börsen har gått under en tid. Då är det förenklat så att man kan välja att kolla på den genomsnittliga utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm.  De aktier som ingår här viktas sedan mot det totala börsvärdet. Resultatet är ett slags index som till viss del mäter hur bra eller dåligt den svenska börsen går. Just detta index kallas för OMXS30.

Ett index är alltså lite förenklat ett genomsnitt kan man säga. Det finns alla möjliga typer av index beroende på vilket genomsnitt man är intresserad av att följa: Små bolag, stora bolag, svenska bolag, tyska bolag osv. upp till att täcka den genomsnittliga utvecklingen för hela världsmarknaden.

Det finns dessutom alla möjliga varianter på index. Som exempel så är SIX30RX precis samma sak som OMXS30 fast inklusive återinvesterade utdelningar från de företag som ingår i indexet. 

Vi fortsätter med nedbrytningen.

Fonden investerar i aktier som ingår i ett visst index, samt avspeglar dess storlek i indexet. För att fonden ska kunna ”följa” ett index behöver därför innehavet vara en exakt spegel av själva indexet.

Det betyder att en indexfond är en fond som eftersträvar att ha samma utveckling som ett index av något slag. Om vi tex tror att den svenska börsen kommer gå bra så kan vi köpa en sådan indexfond. En indexfond är precis som vilken annan fond som helst.

Det ligger i sakens natur att en indexfond aldrig kommer kunna följa sitt index exakt för då skulle fondförvaltaren behöva köpa och sälja innehav kontinuerligt och dessutom tajma det exakt med varje liten marknadsförändring. Att arbeta på det sättet kräver inte bara mycket tid utan kostar dessutom mycket pengar. Omviktning i fonden för att matcha indexet sker istället ofta tex kvartalsvis.

Det är alltså intressant att veta hur nära fondförvaltaren lyckas hålla indexfonden sitt index, precis som att det är intressant att se hur billigt eller dyrt det är för denne att klara av det och ändå tjäna pengar.

Slutsatsen är att vi vill att våra fonder ska ligga nära sitt index till en låg avgift.

Vad är en låg avgift och varför eftersträvar vi det?

Smärtgränsen drar vi vid 0,4% totalt. Vi accepterar inte köp- och säljavgifter och vill helst inte ha några rörliga delar.

Det betyder att vi betalar o,4% av hela innehavet per år i avgift till fondförvaltaren. Detta betalar vi oavsett om vi har tjänat eller förlorat pengar på våran investering. Det finns många bra indexfonder att köpa för 0.2-0.3% i avgift.

Mantimmar kostar pengar så desto mer tid en förvaltare behöver lägga i sitt arbete desto högre avgifter behöver denne ta ut för att tjäna pengar. Typiska aktiviteter som kostar mycket tid är analyser av företag och prognosticering av hur de kommer gå framgent. Som tur är så krävs det inte särskilt mycket resurser för att följa ett index eftersom ingen behöver sitta och prognosticera framtiden. Det görs ingen teknisk eller fundamental analys för att försöka “slå marknaden” eftersom att innehavet i fonden bara ska reflektera hur marknaden ser ut just nu. Detta kallas för passiv förvaltning och är oftast mycket billigare.

Nästan all forskning visar på samma sak: väldigt få investerare lyckas slå marknaden över tid, och hos de få som lyckas kan man inte utesluta slumpen – det går alltså inte utesluta att de bara haft tur! Det finns därför ingen anledning att betala mer för aktivt förvaltade fonder.

Lyssna gärna på 2013 års Nobelpristagare i Ekonomi när han konstaterar följande (om aktivt förvaltade fonder):

"The thrust of our work is: they were just lucky. [An average person] is better off just buying passive index funds that charge very low fees."

Slutsatsen är att vi vill ha passivt förvaltade indexfonder eftersom dom är billigare och dessutom minst lika bra. Detta kommer ge oss en betydligt högre avkastning över tid.

 

Avgiften spelar stor roll. Jag ger ett exempel nedan. Vi sätter in 100.000 kr var i två olika två fonder: En med hög avgift och en med låg avgift. Sedan jämför vi hur mycket pengar vi har på var och ett av kontona efter 10 år. Vi räknar med en årlig avkastning på 8% före avgift.

Resultatet visar att Fond A har ätit upp över 25% av avkastningen!! Snacka om onödig självbeskattning… 

Klicka här för att själv räkna ut hur mycket läge avkastning du får med en högre avgift.

“Det finns ju massor med proffs, min bankrådgivare tex säger att…”

Reality check nummer 1) Om din bankrådgivare visste hur man konsekvent slår börsen så skulle han eller hon inte jobba som bankrådgivare utan skulle nog hellre sitta i sitt beach house och sippa på margaritas.

Ordet rådgivare är en titel som banken själv har valt. Dammsugarbutiken kallar densamme för säljare. Båda får provision för att sälja dyra produkter så var lite kritisk till deras “rådgivning”.

“Det är annorlunda med mig. Jag kan välja vinnaraktierna!”

Reality check nummer 2) Troligtvis inte. Barras et al skriver att mer än 99% av alla professionella förvaltare med staber av renommerade investerarproffs inte klarar av att konsekvent slå sitt index. Vad vet du som inte 10.000-tals ingenjörer och ekonomer som har det som heltidsjobb inte vet? 

Men varför är just indexfonder så bra då?

Svaret är riskspridning, att vi slipper ta egna- eller leva med en fondförvaltares irrationella beslut (den mänskliga faktorn) och dessutom få åtkomst till marknader som vi annars har svårt att handla på. 

Du kan tjäna 100% hur många gånger som helst, men du kan bara förlora 100% en gång. Risk är något bra för utan risk får vi ingen avkastning, och genom att sprida riskera över marknader och regioner så ökar vi chanserna till positiv avkastning över tid.

Det fina med just globala indexfonder är att de enkelt kan sprida risken över olika marknader (teknik, finans, sjukvård…) och regioner (länder, kontinenter…) i en och samma fond. Ditt sparande står och faller då inte med en företagskonkurs, en statskupp, en tokig president eller andra geografiskt eller marknadsmässigt isolerade händelser. Ditt sparande kan istället återspegla hela marknaden. Detta blir extra viktigt med långa sparhorisonter. Vem vet hur det ser ut om 20 år runtom i världen.

Det finns mycket mer att säga om detta men det får räcka för tillfället.

Slutord och sammmanfattning

En indexfond är en fond som följer ett index. Det finns massor av olika jämförelseindex att välja på.

Vi har konstaterat att 99% av alla professionella förvaltare inte klarar av att slå sitt jämförelseindex över tid. Därför kan vi lika gärna välja passivt förvaltade fonder till låga avgifter och med samma, eller bättre, resultat efter avgifter. Om man vill sprida risken över marknader och regioner så kan en global indexfond vara att föredra.

Slutsatsen är att passivt förvaltade globala indexfonder utgör en mycket bra bas i en privatpersons sparande.

— SLUT ARTIKEL —

2 kommentarer för “Indexfonder – Ryggraden i ett bra sparande”

  1. Tacksam för kommentar till min portfölj:

    70% MS INVF Global Opportunity
    20 % SEB Sverige småbolag C/R
    10 % MS INVF Asia Opportunity

    Under 2019 var avkastningen 50 % och portföljen har skyhögt större avkastning än Länsförsäkringar Global indexnära så långt det finns historik.

    Tycker du jag ska välja LF Global Indexnära och i så fall varför

    1. Hej Connie, kul att du hittat hit!

      Kommentarer på portföljen
      Din portfölj är mycket smalare än World Index (LF GI) och därför tar du också högre risk. Risk och avkastning hänger ihop både uppåt och nedåt. Med 70% i MS INVF Global Opportunity så ligger du tungt investerad i tekniksektorn som har gått fruktansvärt bra en tid vilket delvis förklarar varför din portfölj gått så bra. Jag skrev en kommentar om det här. Jag kan för lite om svenska småbolag och asiatiska bolag för att avgöra vilken faktor som spelat in i att SEB Sverige småbolag C/R och MS INVF Asia Opportunity (med 63% i Kina) gått så bra jämfört med globala index. Det är dock inte med LF GI (World Index) du ska jämföra resultatet, utan det bör jämföras mot fondernas egna jämförelseindex. Med så pass höga avgifter så förväntar du dig säkert att fondförvaltarna klarar av att slå index med råge. Annars kan du ju lika gärna köpa motsvarande index för en billig peng och få mer i plånboken själv.

      Det svåra med att övervikta portföljen mot vissa marknader och sektorer är att det gäller att kliva av raketen innan bränslet tar slut, annars kan det gå lika snabbt nedåt igen. Över kort tid så är det möjligt att slå index men över lång tid så visar forskningen att endast 6 av 1000 aktiva förvaltare klarar av det konststycket (efter avgifter). En snabbkoll på jämförelseindexet för SEB Sverige småbolag C/R visar att fondförvaltaren inte konsekvent klarar av att slå sitt eget index. För det arbetet tar dom en hög avgift 1,59% – det ställer jag mig frågande till. De två andra fonderna med avgifter på 1,96% respektive 2,30% saknar information i fondfaktabladet men samma fråga gäller även där.

      Sammanfattningsvis verkar det som att du har valt en portfölj med övervikt i marknader och sektorer som har gått bra under lång tid. SEB Sverige småbolag C/R verkar ha svårt att konsekvent slå sitt jämförelseindex så där skulle jag isf fundera på om det inte vore bättre med en passivt förvaltad billig indexfond istället (men jag vet inte vad som finns i utbudet).

      LF GI är en mycket bra indexnära fond om man inte vill eller tror sig kunna sia i framtiden. Eftersom den spänner över både utvecklade ekonomier och alla sektorer så bör vi dock förvänta oss att det alltid kommer finnas delmängder som kommer prestera bättre. Detsamma gäller förstås åt andra hållet med – vissa kommer prestera sämre. I slutändan handlar det om ifall du tror att de (del)marknader och sektorer du ligger tungt investerad i (USA, Kina, teknik, cyklisk konsumtion samt en mindre del svenska småbolag) kommer fortsätta prestera bättre än världsindex eller inte.

      Mvh
      Joacim

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nya Artiklar och Inlägg

- Nya inlägg varje vecka -

Gross Index (GI) är att föredra enligt Hernhag

No Comments

Aktieutdelning står för kanske hälften av avkastningen sett över flera års sikt. Ett prisindex exkluderar däremot all utdelning och tar bara med kursrörelserna. Det gör att de vanligaste börsindexen blir missvisande, skriver Marcus Hernhag i veckans placeringskrönika på Privata Affärer.

Läs hela artikeln »

Guide till att välja sin egen Investeringsstrategi​

1 Comment

En investeringsstrategi är ett förhållningssätt med ett antal regler för hur man väljer att placera och förvalta sina pengar. Alla behöver välja sin egen strategi utefter sina egna behov och personlighet. Min ambition är att hjälpa oss att hitta en strategi som gör att vi sover gott om nätterna och ändå får en avkastning som vi kan känna oss nöjda med. En bra strategi är viktig – den är bojen som vi klamrar oss fast vid när havet stormar.

Läs hela artikeln »

Att spara och att leva samtidigt – Om prioriteringar och tips på hur man kan tänka

No Comments

Det är inte nödvändigtvis så att man måste offra en hel livsstil för att spara till framtiden. Ofta har vi allt som vi behöver redan nu men vi gör felaktiga prioriteringar eller inga aktiva prioriteringar alls. Genom att helt skoningslöst döda alla utgifter som inte ger oss mycket värde tillbaka så frigör vi resurser som vi därefter kan fördela för ett rikare liv: investera en del för framtiden och investera en del i nutiden på sådant som gör oss lyckligare.

Läs hela artikeln »

Frihetsräknaren

Uppdaterades senast 2019-12-07. Räknaren uppdateras en gång per kvartal.

 > Vad är detta? Läs mer här!

- Om mig -

Jag heter Joacim Törnqvist och jag skriver om hur vi kan investera våra pengar för att bli ekonomiskt fria.

Jag är Civilingenjör i Teknisk Fysik, Systemingenjör inom svensk privatindustri, pappa till två småttingar och lyckligt gift. 

Sparande och investeringar ska vara enkelt, effektivt och billigt. Det ska inte kräva en massa tid och förkunskaper. Investera på lång sikt och luta dig tillbaka så gör tiden jobbet åt dig. Läs mer om mina drivkrafter, motivation och bakgrund här

2019 startade vi våran egen resa mot ekonomisk frihet. Häng med du också!

Ansvarsbegränsning

Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Ingenting som läses på Fritidövertid.se ska ses som rådgivning. Jag skriver endast för att inspirera andra.

Copyright 2019-2020
Alla rättigheter reserverade

Fritidövertid.se